Det känns så ensamt

när det är samlingar/konferenser... Känner att jag liksom inte hör hemma någonstans och det suger. Att veta var man ska sitta och med vem eller vilka. När det är fika eller lunch spanar man och funderar var man ska vara. Det är konstigt hur det kan bli. Så här har jag aldrig känt eller varit förut och det är verkligen en jobbig känsla. När Jonas hämtade mig idag hade jag en liten klump i magen och jag kände mig ledsen. Först förstod jag liksom inte vad det kunde vara för jag känner mig inte ledsen över något speciellt, men sen slog det mig var det var och då nästan skämdes jag. Kände mig löjlig, jag är ju fan vuxen och ändå så känner jag så här?

//P

Kommentarer
Postat av: Anonym

dags att byta yrke? du vet hur mycket sug jag har att bilda ett litet firma med dig, cafe och inredning.. jag finns alltid för dig om du ska fundera på saken.. kom igen!

där slipper du åtminstone känna dig glömd,ensam varje dag på rasterna, istället kan du va dig helt själv mot mig, sur,glad,ledsen,irriterad utan att oroa dig.. bästa jobbkompis blir jag det med!;)

blinka håååårt

puss från lillasyrran Anna

2009-10-26 @ 19:58:01
Postat av: P

Älskar dig syrran!!! Måste ju ha pengar för sånt, eller en jäkligt bra idé! Puss

2009-10-27 @ 09:02:33
Postat av: Marina

Kände precis som du. Jag kom precis kl 10 och satte mig längst upp själv. Kände verkligen inte för att hålla ihop med någon. Såg ut som om alla hade någon att vara med, utom jag. Men så hittade jag en vän och tänkte att det är lika bra att hålla ihop med henne så man slipper känna sig ensam. Men jag har verkligen ingen lust att vara med någon och bara sitta där och le och spela lycklig! Tyckte inte det var så kul igår. Nu sitter jag ensam i arbetsrummet och det är sköööönt! Att vara lärare är lite på gott och ont, man ska vara väldigt social och trevlig även de dagar man inte känner för det. Jag vet inte, du kanske egentligen vill vara social fast du inte hittar någon att vara det med? Man kanske ska vara mer "på" och bestämma träff med någon innan man går in så har man en kompis hela dagen.. Äh det blev bara konstiga tankar från min sida fattar inte vad jag skriver.. Orkari nte jobba iaf! ;););) En sak är klar, om både du och jag känner så, känner säkert flera människor så. Det är tur att vi har våra älsklingar att komma hem till iallafall! Stor kram på dig!

2009-10-27 @ 10:55:40
Postat av: P

Nästa gång bestämmer du och jag träff!:-) Synd att du och jag inte är i samma arbetslag! Kanske blir så i framtiden?? Om du kommer upp till oss igen. Tror liksom du att jag inte är ensam, men man känner sig ensam.. Det är dags att ta en fika eller lunch någon dag, det var länge sen! Kram P

2009-10-27 @ 13:26:22
Postat av: Smultron

Pia, man får ju start bidrag först, typ på 50 tusen om jag minns rätt...resten får man va tuff i början så, what so!?;) kom igen:P

2009-10-28 @ 07:29:57
URL: http://finntrollochsmultron.wordpress.com
Postat av: Pia

svårt att lämna ett tryggt jobb där man vet när man jobbar och vad man får i lön. Sen vet jag inte om det är rätt tillfälle att k¨öra igång med något nytt nr man har Alfred så liten. Man kommer ju få jobba häcken av sig som egenföretagare. Ingen 40 tim vecka då... puss

2009-10-28 @ 08:31:09
Postat av: Smultron

Har ej sagt att det ska vara NUET..;)

2009-10-28 @ 08:41:04
URL: http://finntrollochsmultron.wordpress.com
Postat av: P

ok! :-)Pöss

2009-10-28 @ 11:58:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0